Kalixpodden

Kalixpodden om så kallade Exposekonton

April 05, 2024 Kalix kommun Season 7 Episode 10
Kalixpodden
Kalixpodden om så kallade Exposekonton
Show Notes Transcript

I samtal med Polis, skola och Kalix kommun lyfter Kalixpodden här upp ett ämne som blivit lite tabu i samhället. Och vår förhoppning är att du som förälder efter att ha lyssnat på avsnittet ska känna dig trygg i att prata om så kallade exposekonton och nakenbilder med dina barn. 

Gäster:
Maj Berglund, Polis i Kalix.
Emma Enström, rektor för Innovitaskolan i Kalix.
Charlotte Sundqvist, utbildningschef i Kalix kommun.
Malin Åberg, preventionssamordnare i Kalix kommun.

Programledare:
Reine Sundqvist, kommunikationschef.

[Automatiskt transkriberad, 2024-03-27] 

I veckans podd ska ni få möta fyra personer som ska prata om ett ämne som är så oerhört viktigt att prata och diskutera om. Inte minst om man är förälder till sina barn. Men det är också lite tabu att prata om det här och det är tyvärr så att man inte gärna pratar om det här ämnet. Vi ska göra motsatsen, vi ska prata om det, vi ska lyfta upp det. Och vi har en vädjan till alla er föräldrar att ni också tar och pratar med era barn. 

Med oss här idag i Kalixpodden så har vi Maj Berglund, polis i Kalix. Vi har Emma Enström som är rektor på friskolan och vi har Charlotte Sundqvist som är utbildningschef. Malin Åberg är preventionssamordnare på Kalix kommun. Berätta lite granna om det här viktiga ämnet som vi ska prata om idag. Vi ska prata om Expose-konton. Det är konton som barn skapar anonymt på olika sociala medier. Det kan vara på Snapchat, det kan vara på Instagram och så vidare. De här kontorna byter ofta namn och där hänger man ut varandra. Man visar bilder på varandra, det kan ofta vara nakenbilder. Till en början var det en bild på att man skickade till en pojkvän och sen har det skickats vidare och så har det blivit officiellt. De här kontorna är också att man hänger ut med namn och man hänger ut med vilken skola och hemadress och så vidare. Så det blir väldigt integritetskränkande. Du uttryckte dig innan inspelning, digital mobbning. Det är ju det det handlar om. 

Ja, det tycker jag att det är. Man är taskig med varandra helt enkelt och gör det offentligt. Det är otroligt kränkande för den som blir utsatt för det här.

Charlotte Sundqvist, hon är utbildningschef på Kalix kommun och rektor på friskolan. Märker ni att det här förekommer bland de som är elever i Kalix kommun? 

Det förekommer och det blir mer och mer. Men jag tror tyvärr att det finns ett stort mörkertal på grund av att det är känsligt att prata om om man har blivit uthängd eller digitalt mobbad som Malin pratar om. Så det förekommer absolut i allt högre och högre utsträckning. 

Emma, för er en del så vet jag att ni har tagit och pratat om det här en hel del. Ni har också på er hemsida finns möjligheten att ta del av mer information. Men på vilket sätt angerar ni från friskolan? 

Alltså jag tänker att alla skolor jobbar väldigt aktivt med det här eftersom att det är ett stort problem. Och vad vi gör rent specifikt är ju bland annat att vi redan i årskurs tre börjar med att utbilda eleverna utifrån Caroline Engvalls böcker. Nollan och nätet bland annat. Där man kanske inte just expose konton men hur man faktiskt hanterar nätet. För vi ser ju att det går ner yngre och yngre i åldrarna. Och det här är ju ingenting som vi kan liksom kanske ta bort. För nätet är ju större och snabbare än oss. Men vi behöver ju lära dem att hantera det på ett bra sätt. Och just det som Charlotte säger, få bort skammen också. Att de ska våga berätta för oss vuxna så att vi kan hjälpa dem att agera. Jag vet att kollegor i Kalix kommun åker runt till olika skolor tillsammans med polisen. Och pratar just om det här med sociala medier. Vad man får göra och inte göra och så vidare. 

Hur viktigt är det också att man pratar, precis som Emma säger, med eleverna om det här? 

Ja men det är jätteviktigt och det är ju någonting som ska genomsyra allt vi gör i skolan. Det är ju en av de sakerna. Och vi behöver lära eleverna som Emma säger, hantera nätet. Och vi märker ju att när jag säger att det går längre och längre ner i åldrarna. Så finns det ju trots allt en åldersgräns för de här kontorna som är 13 år. Vilket ju inte följs. Eftersom man kan ljuga lite och säga att man är äldre än vad man egentligen är. Så det här är en utmaning för oss i skolan. Och vi behöver där ta hjälp av föräldrarna för att komma åt det här. Och det jag tänker att man behöver tänka på också är ju att inte vänta. Och tro att det är först i sexan, sjuan det inträffar. Att barnen är liksom på nätet då. Utan det kommer ju betydligt, betydligt yngre åldrar. Att prata med sina barn fast de är lite yngre, tänker jag. Barn är ju i skolan stora delar av sin tid. I alla fall vardagar. Skolan har också möjligheten att upptäcka saker och ting. Som påverkar elevens mående och hälsa och så vidare. 

När ni märker att någonting sånt här har förekommit. På vilket sätt agerar ni från skolan? 

Alltså vi agerar ju på det sättet att vi pratar med alla som är, vad ska man säga, berörda. Men också med föräldrarna. För det är viktigt att vi involverar föräldrarna i det här. För ofta är det ju också så att det är ju inte bara under. Eller det är ju väldigt sällan under skoltid. Det är ju oftast under fritiden. Men det kommer ju in i skolan. Eftersom att det är där de möts sen fysiskt med varann.

Malin, jag tänker att det är lätt att tro att det är en viss, om det är killar eller tjejer som gör det här. 

Och jag kan säga att enligt forskningen så visar det sig att det är både killar och tjejer som gör de här kontorna. För att bli uthängda. Det finns en undersökning, 13 000 ungdomar, där man har tittat just på det här. 

Vad säger den? 

Ja men det visar ju på just det här med utsattheten. Och att ungdomar, många gånger så går de in i de här kontorna. Dels av nyfikenhet, man vill se vad som händer. Och man vill också titta om man själv är med i de här kontorna. Att man själv är utsatt. Eller att man kanske känner någon som är utsatt. Så det är lite grann av det också man besöker de här kontorna. Och de här kontorna, det sprids ju mot munmetoderna. Att man skickar till varann, kollar det här kontot. Men det kan också vara så att de här plattformarna skickar ut till ungdomarna notiser. Att kolla på det här kontot, det är nytt. Så att då blir man nyfiken och så ska man kolla vad det är. Så det är också en form av digitalt skvaller kan man säga. I Kalexpodden idag finns också polisen med som kommer att få ge sin syn på det hela. 

Men på vilket sätt agerar ni Charlotte när ni får vetskap om att sånt här har förekommit?Bland de elever som går i Kalix? 

Förutom att vi då försöker informera och utbilda eleverna också i hur man hanterar sådana här konton. Så pratar även vi, de är alla berörda. Och där är ju föräldrarna en jätteviktig del. Och jag tror som sagt att det finns ett stort mörkertal här. Där varken föräldrar i skolan vet hur illa barn och unga far på nätet. Så det är oerhört viktigt att man också som förälder försöker hålla koll på vad är barnen inne på för sidor på nätet. Och på vilket sätt hanterar man det. Jag vet ju också att det har förekommit just på sådana här konton att de faktiskt hotas till tystnad också. Att det blir ännu värre om man berättar för en vuxen. Och det är ju skrämmande. 

När jag hör på er så finns det ju här fog för diverse olika polisanmälningar tänker jag. Det du nämnde nyss är ju en form av anmälan som man skulle kunna göra. Det vill säga att man inte får berätta. Det andra är att man då sprider den här typen av bilder och så vidare. Är det ni från skolans verksamhet som gör de här polisanmälan? Eller vems ansvar är det? 

Jag vet ju att det har förekommit och vi har haft dialog med vårdnadshavare där vårdnadshavarna har valt att polisanmäla. 

Vad säger du Charlotte? 

Nej men om vi får reda på att det har begåtts någonting brottsligt. Så gör också vi en polisanmälan. Och det har hänt ett flertal gånger. De elever som far illa av det här. Därför att onekligen är det rätt många som far illa av det här. På vilket sätt kan ni från skolan hjälpa de eleverna? 

Alltså vi har ju vår elevhälsa som framförallt jobbar aktivt med eleverna. Där kurator, socialpedagog, skolsköterska bland annat är första ledet. Jag kan tänka att det är svårt för den enskilde eleven. För har de här bilderna spridits och så vidare. Så finns det också en skam i att man har skickat de här bilderna en gång i tiden. Jo det är klart att det gör det. Och vi behöver ju prata med eleverna. Och på något sätt måste man ju igenom det. Har det läckt ut en bild som man inte tycker är så bra. Om man är lättklädd eller till och med naken. Så behöver man prata om det. För den går inte att ta bort. Det som en gång har kommit ut på nätet. Finns på nätet. Vilken vädjan har ni till föräldrar i första hand som lyssnar på den här podden idag? 

Nej men det är lite det jag var inne på. Håll koll på vad barnen gör på nätet. Och prata med dem om det. Och vart de ska vända sig om de råkar ut för någonting. Det tror jag är viktigt. Sen kan jag ju inte låta bli att passa på att skicka en passning till föräldrar. Att istället för att låta barnen ha så stor tillgång till internet. Att de hellre sitter och läser en stund. Och få intresse för böcker. För det vet vi är vår nästa utmaning. Att vi behöver få eleverna bättre på att läsa. Och det hinner vi inte göra allt i skolan. Du säger att man ska ta kontakt och så vidare. Om man märker att någonting är fel. Vart ska man ta kontakt i så fall? 

Man kan vända sig till sin lärare. Eller rektor. Eller någon inom elevhälsan. Det spelar egentligen ingen roll. Skolan är ju skyldig att ta upp anmälningar. Oavsett vilket håll de kommer ifrån. Så det går jättebra att kontakta skolan på något sätt. Som rektor i elva år på friskolan. Är det här ett problem som har ökat med åren? 

Varje enskilt händelse är ju såklart ett problem. Men har det ökat som du ser det? 

Jag tycker det är en markant ökning. Eller också så är det bara att det har blivit mer tillåtande på något vis. Att bete sig på det här sättet. Men just sociala medier har ju blivit utbrett. Jag menar Snapchat fanns inte för några år sedan. Som många använder sig av nu. Just det här att de kan ju radera. Så att man ser inte bevisen. Men en sak som jag skulle vilja skicka med föräldrarna. Det är ju också att de själva håller sig uppdaterade. Och läser på. Och inte kanske ibland naiva. Utan faktiskt sätter sig in i det som händer och sker just nu. Vi ska få höra vad polisen säger om det som Emma, Charlotte och Malin Maj Berglund är polis. Men spontant. Vad känner du när du hör deras berättelser? 

Jag håller ju med. Och speciellt tänker jag på det här föräldrarollen i det här. Att man ska våga lyfta det här ämnet. Och som Emma säger väldigt tidigt också. Det kan ju vara fördelaktigt. Att man då intresserar sig för barnens sociala medier. Och ibland kan det ju vara så att man kanske frågar hur det har varit på skolan. Eller på träningar. Men att man också frågar hur det är på nätet just. Och det jag tänker på också är. Att man kanske. Det är ju viktigt att man har någon vuxen som man vågar gå till. Om man till exempel blir utsatt. Och att man då som vuxen försöker prata om ämnet. Och öppna upp det. Och inte att det blir tabubelagt. Utan att man kanske även frågar barnet hur man hade velat bli medveten. Ifall man är utsatt och behöver gå till en vuxen. Jag sa det tidigare när jag hörde Emma och Charlotte berätta om det här. Att i min värld så finns det en rad av olika brottsrubriceringar i det här. Hur ser det ut just med den biten? 

Jo men det är ju absolut flera brott som man kan begå. Och det är ju till exempel då barnpornografibrott. Om man till exempel sprider en nakenbild på ett barn. I en gruppchat till exempel. Men sen kan det ju även vara till exempel ett olaga integritetsintrång. Ifall man tar en bild eller en film på någon som är i en utsatt situation. Och det kan ju till exempel vara om det är någon i ett omklädningsrum eller på en toalett. Och det är ju allvarliga brott det handlar om. Och är man över 15 så är man ju dessutom straffmyndig. Så det är ju ändå allvarligt. Svårt att säga men jag ställer frågan ändå. Hur vanligt är det att det blir den här typen av polisanmälningar? 

Ja alltså det finns ju absolut flera polisanmälningar. Och det kommer ju både från föräldrar och från skolor. Men sen tror jag också att det finns ett stort mörkret. För att det är lite tabubelagt än. Så att jag tror det är jätteviktigt att man försöker lyfta det. Och ifall man blir utsatt att man liksom stoppar kontakten direkt. Och liksom tar skärmdumpar och sparar material och skriver ner typ när händelserna inträffat. När och var bilder eller filmer har spridits. Som du säger så blir det en hel del polisanmälningar då. Alla leder ju såklart inte till följande dom. Och oftast är det då bevisbördan som är problemet. Vad har du här för råd till alla som lyssnar just nu. Just när det handlar om just att ha de här bevisen. För att eventuellt få en dom i det hela. Ja det är ju klart man kanske kan känna att det ska vara svårt att få det till en följande dom. Men jag tänker både för sin egen skull att anmäla. Men sen också för andras. Alltså att de inte ska bli utsatt för samma sak. För att det kan ju vara så att det är en gärningsperson. Bifeld på grund av en polisanmälan. Och på internet så är det ju. Det är ju klart vissa förevare gör sig väldigt anonyma. Men det finns ju ändå alltid kvar allting på internet. Så det är ju kanske svårt för polisen i vissa fall. Men det är inte omöjligt. Så det är värt att polisanmäla. Det tycker jag absolut. Har du några andra råd. Både till de elever som blir drabbade. Men också till de föräldrar som har ansvar för sina barn. Ja men det är ju framförallt att prata om. Det öppet. Med varandra. Så att man liksom får tänka på de konsekvenser som kan bli. Och sen även. Vet man om en kompis till exempel. Som har blivit utsatt. Försök hjälpa den också. Det är inte bara om man själv har blivit utsatt. Utan prata om det. Det är inte tabubelagt. Den som har blivit utsatt har inte gjort fel. Det är viktigt att komma ihåg. Bra. Någonting som vi tänkte avsluta. Jag tänkte att vi går laget runt här. Och sen får ni säga några. Viktiga ord här. I det här otroligt viktiga ämnet. Som vi måste lyfta. För att hjälpa. För det handlar om att hjälpa våra. Barn som blir utsatta. Om vi börjar här med Maj. Vad vill du framförallt trycka på? 

Ja men det är ju att. Det kanske är ett stort mörkertal. Som man inte tänker på. Att vi behöver lyfta det tillsammans. Både från skola. Och barnen själv. Och föräldrar. Och från polisen. Kan hjälpas åt då. Och förhindra att det är. Så många som blir utsatta. 

Malin, Jag tänker att. Det är jätteviktigt. Att man vågar prata om de här. Instagram och Snapchat kontorna. Med sina barn. Och vad som händer där. Och att. Inte skuld och skam belägga. För att det är också en del av sin. Att upptäcka sin sexualitet i det här. Och att det inte är barnets skuld i det. Utan att prata om det. Och liksom hantera. Hur ska du fundera. Innan man skickar bilder. Och om jag får en bild. Vad jag är då. Alltså. Det viktiga är att inte skicka vidare. Om man får en bild. Exempelvis. För att då är man ju delaktig. I den här processen. Att lägga ut. Charlotte och Emma. Ska få avsluta den här podden. Denna vecka. Charlotte. Vad har du för spontana sista ord?

Nej men det är väl. Så långt det går. Att förebygga. Att barnen hamnar. I de här tråkigheterna. Genom att. Försöka ha en öppen dialog. Med barnen. Och prata med dem. Som om. Och det malen inne på. Att det inte. Ska bli skuldbeläggande. Om jag berättar. För mamma och pappa. Att jag har gjort en dum grej. Eller inte. Så att. Barnen inte bär på det själva. Och jag förstår. Så har ni haft ett informationsmöte. Om det här. Hur stort var intresset? 

Ja men det var väl. Ett trettiotal föräldrar. Skulle jag tro. Och vi hade ju önskat. 130. Men tyvärr så. Så hade väl. Inte alla möjlighet att komma. Men det är ju. Ett sätt att engagera sig. Och ta reda på. Vad barnen är i. För miljöer egentligen. Emma. Nej men det jag tänker. Både från skolans sida. Men även hemma. Det är ju precis. Det de andra nämner också. Det här. Att jobba med. Förtroendefulla relationer. Så att barnen. Törs. Berätta. Och törs. Ta hjälp. För de. Jag tänker att de behöver hjälp. I det här. Om de har blivit utsatta. Det är ingenting. Man reder ut själv. Som barn. Och sen kan jag bara tipsa. Liksom alla föräldrar. I. Våran kommun. Och grannkommunen. Att på våran hemsida. Finns ju en gratis föreläsning. På 45 minuter. Av Karoline Engvall. Om just det här. Barns utsatthet på nätet. Som jag tycker. Alla föräldrar faktiskt. Ska gå in och titta på. Tack för att ni kom hit. Till Karlskåne. Tack. Tackar.