00:00:00
Reine Sundqvist: I veckans podd Ska vi prata om familjehem? Ett otroligt, en otroligt viktig insats som man gör i samhället om man väljer att anmäla sig och bli familjehem. För att det handlar om att vi tillsammans ska hjälpa de barn som behöver en och annan hjälp här i samhället tillsammans med sina biologiska föräldrar. Till vår hjälp har vi Susanne Björnermark som jobbar med ett projekt just nu från Socialstyrelsen som handlar om att skapa fler familjehem. Vad är det bästa med att bli?

00:00:32
Susanna Björnermark: Familjehem är det bästa. Jag får rysningar. Du frågade där inne för det är helt fantastiskt att också se möjligheten till att få barnen, de här biologiska föräldrarna till att också vara trygg med att mitt barn får en annan förutsättning. Det här barnet kommer att få en helt annan framtid. Den kommer att få all den hjälp den behöver med alla de medel vi har, för vi samarbetar med väldigt mycket olika parter också. Så det bästa är ju den där glädjen över att jag också får en ny chans. Det är inte det. Det är svårt i början, det kan ju naturligtvis vara. Men det är mycket glädje, mycket värme, mycket kärlek att få ta emot ett barn och ge det en chans.

00:01:14
Reine Sundqvist: I podden ska vi ställa de vanligaste frågorna som jag tror att ni som lyssnar just nu och kanske lite intresserad av bli familjehem ska få svar av. Susanna Det här är ett samspel mellan er som jobbar inom socialtjänsten, mellan mig som familjehem och de biologiska föräldrarna.

00:01:36
Susanna Björnermark: Absolut. De biologiska föräldrarna är en otroligt viktig faktor för att barnet också ska få tillåtelse. Jag brukar använda det att ge barnet tillåtelse till att att få vara i ett familjehem, för då hjälper du också barnet att andas. Slappna av och att konkurrensen ska vi försöka få bort för att alla behöver vi kompletterande vuxna runt omkring i våra liv. Och får du tillåtelse till att landa vara här och att också föräldrarnas erfarenheter och kunskaper om sitt barn tas tillvara på? Då får vi ett jättegott samarbete och så blir vi en av tre partners föräldraskapet som vi strävar efter.

00:02:15
Reine Sundqvist: Hur stort är behovet?

00:02:17
Susanna Björnermark: Ja, om vi säger hur stort behovet är så är det naturligtvis från och till. Men vi strävar efter att kunna ha liksom en rekryteringsbas och för att matcha så bra som möjligt. Det här projektet är ju finansierat via Socialstyrelsen så det ska pågå åtminstone sommaren ut. Och fokus har varit väldigt mycket på att rekrytera både familjehem, kontakt, familjer, storfamiljer i Kalix, i våra kommuner och även i hela Sverige.

00:02:46
Reine Sundqvist: Det är det här vi ska prata om i den här podden och känner du dig lite intresserad eller vill veta mer så kommer du efter samtalet förhoppningsvis få svar på just dina frågor. Hur viktigt är det att finns? Att det finns familjehem.

00:03:01
Susanna Björnermark: Är otroligt viktigt om du tänker liksom att du har ett barn eller ungdom som bor i en familj som inte riktigt klarar av och bemästrar att vara förälder fullt ut, så behöver vi kompletteras med att någon annan vuxen i någon annan familj guidar och hjälper dig att bli den där extra familjen. Man tar ju liksom aldrig ifrån biologiska föräldrarna sitt föräldraansvar på det sättet. Men du ska ju komplettera och ge det här barnet ungdomen en ny chans att växa upp i en positiv familj.

00:03:32
Reine Sundqvist: Finns det olika typer av familjehem?

00:03:35
Susanna Björnermark: Ja, olika typer. Det finns ju naturligtvis väldigt mycket myter om familjehem och det kan ju vara intressant och prata om. Vi har ju allt ifrån att du måste vara en mamma. Du måste kunna laga mat själv, får inte ha halvfabrikat eller så vidare. Olika typer, absolut. Ensamstående har vi ju. Vi har familjen som bor på landet med mycket djur. Vi har familjer som bor i lägenhet och det är ju detta så som samhället speglar sig lika mycket i familjehem. Olikheter finns det ju om vi säger så.

00:04:09
Reine Sundqvist: Hur många familjehem finns det idag i Kalix? För det är så många av dem här. Familjehemmen finns kanske inte direkt i Kalix utan är utspridda och så vidare. Men hur många har ni kontakt med?

00:04:19
Susanna Björnermark: Oj. Antalet som sådant är lite svårt, kanske att svara på, för det finns ju de som är aktiva som har placerade barn. Sen finns det de som är under utredning och sedan finns det de som väntar på att få en matchning. Så om jag säger mellan de som jag har kontakt med får jag även också handledning till vissa familjer så är det kanske en 15 tal man har kontakt med just nu.

00:04:41
Reine Sundqvist: Men behovet finns och som sagt var vi kommer att prata lite grann om att vara familjehem. Vad man ska tänka på och vem som kan bli familjehem. Vi börjar. Du har varit inne och snuddar på det. Kanske är barnets perspektiv otroligt viktigt att man hjälper till samhället när det kan finnas de barn som behöver extra hjälp.

00:05:00
Susanna Björnermark: Ja, absolut. Ett barn ska ju naturligtvis ha absolut support från sina föräldrar med trygghet, kärlek, omsorg i allt. Vi jobbar väldigt mycket med någonting som heter bebisar, barnens behov i centrum som är en jätteviktig faktor att fylla upp och när det fallerar någonstans i den. Det är en triangel i form. Då går vi ju in från samhällets sida, men det är ju steget till att bli familjens placerad är ju långt. Vi går ju absolut alltid med olika frivilliga insatser med föräldrars stöd och vi jobbar hemma hos och så vidare. Så det handlar ju liksom inte om antingen eller. Naturligtvis finns det ju tillfällen när saker och ting händer akut, men i första hand så jobbar ju så alltid med att hitta frivilliga lösningar. Jobba parallellt med de biologiska föräldrarna för att samarbeta i föräldraskapet.

00:05:49
Reine Sundqvist: Om vi går över till den här rollen att vara familjehem, vem kan bli ett familjehem.

00:05:53
Susanna Björnermark: I ett familjehem och egentligen vem som helst bli? Men du ska ju naturligtvis genomgå våra utredningar och vi drar ut registerutdrag från Försäkringskassan, från polisregister, från kronofogde, register och polisregister och sociala register och alla möjliga register för att vi också ska täcka upp. Att det här familjehemmet inte faller någonstans. Och så gör vi flera utredningar med hembesök och vi har våra familjehem sekreterare som är jätteduktiga på att hitta de här familjehemmen som är good enough. Och sen är det ju också många som tror att man ska vara så extremt duktig och noga att man ska fylla upp så mycket faktorer. Men det här är i regel den vanliga människan som kan ge jättemycket kärlek. Tid har empati och förståelse, har ett jättegott samarbetsförmåga. För samarbete mellan oss på IF och biologiska föräldrarna och familjehemmet, det för att det ska fungera.

00:06:52
Reine Sundqvist: Måste man ha barn som tidigare för att bli familjehem?

00:06:55
Susanna Björnermark: Nej, det måste man absolut inte ha. Men det är jättebra om du har erfarenhet av barn i varje fall. För att förstå och liksom ha den den synen på att vara förälder. Du kanske har kontakt med att du jobbar med barn, du har syskonbarn eller du har grann barn eller så vidare. Men det där är ju någonting som den här utredningen visar när du liksom sätter dig ner där du kanske känner det här. Det är jag nyfiken på och så gör man en sortering och så går man vidare i vår gallring system om vi säger så.

00:07:28
Reine Sundqvist: Kan ensamstående bli familjehem?

00:07:31
Susanna Björnermark: Absolut, absolut. Det är inte vad du har för sociala eller vad ska säga för relations spill, utan det är hur du är som person, vad du har för förmågor och vad du kan erbjuda som är det viktiga.

00:07:44
Reine Sundqvist: Vilken hjälp av samhället får ett familjehem? Jag tänker om man är ny som familjehem så finns det säkert en del frågor och så vidare. Finns det utbildningar och så?

00:07:53
Susanna Björnermark: Ja, det finns utbildning och då finns ju absolut 24 7 till ett familjehem och vi startar i regel med en utbildning till alla. En generell utbildning som heter ett hem att växa i som liksom rekommenderas för alla familjehem. Och det får man gå i olika omgångar beroende på vad man har för möjligheter. Sedan har vi ju ständigt handledning. Vi har kontakt med barn, handläggare och vi har ett väldigt, väldigt tätt samarbete. Vi ska i stort sett vara kontakt bara hela tiden, så vi har social jour också. Och du som familjehem kan ju också föreslå utbildningar. Vi har ett bra kontaktnät nätverk och vi anordnar också två familjehem träffar per år där vars vi minglar och har tema, träffar och så på kvällstid och umgås och har det bra. För det handlar ju också om att ha lite mentorskap mellan varandra som familjehem är inte så lätt att sitta och prata med grannen eller arbetskompisar över saker och ting, utan då behöver man ha dem här som känner igen sig. Man är lite trygg för det är ju ett sekretess uppdrag. Fast det är liksom inte det gör man ju inte. Barnet bakom en svart hund åker bil utan du har ju den här kontakten med handläggare och du känner att det här flyter på. Och i vissa fall behöver vi extra stöd och då klickar vi in. Samarbete är jätteviktigt.

00:09:09
Reine Sundqvist: Jag tycker att det finns de som är intresserade som ännu inte har blivit familjehem. Finns det någonting där man kan prata med ett etablerat familjehem och veta lite mer, dvs att man får den här verkliga bilden?

00:09:23
Susanna Björnermark: Det kan man säkert göra. Om ni har varit uppmärksam nu så ligger ju Alex lite grann i. Vad ska jag säga? Piken med att vi har annonser. Vi ligger på Instagram och vi gör på den till exempel. Och det är små kortfilmer så jag tänker mig att minsta lilla nyfikenhet eller någon form av intresse så finns väldigt, väldigt bra familjehem att kontakta och de är absolut så glada att få berätta om sitt uppdrag för dem som vet vad de gör.

00:09:51
Reine Sundqvist: Vi fortsätter med de här frågorna som jag tror många av er ställer som är intresserade. Hur länge stannar ett barn i ett familjehem med?

00:09:59
Susanna Björnermark: Är de olika. Socialtjänsten har alltid som mål till en återförening till biologiska familjen. Det har man. Men då finns det naturligtvis situationer där det inte går utan man kan bli kortvarigt placerad eller så kan man bli livet ut. Man gör ju en uppföljning varje halvår för att se. Hur ser det ut? Vad har hänt? Vilka utvecklingsmöjligheter är det här? Eller är det möjligt för återförening och så där? Det är alltid prio ett. En återförening till de biologiska föräldrarna, det har man som mål. Men det finns olika omständigheter som gör att man kanske inte kan återförenas, men då har man ju ett jättebra umgänge och möjligheter. Vi jobbar ju såklart med de här tre. Skapa föräldraskapet som jag säger. Familjehem, socialtjänsten och biologiska föräldrar.

00:10:50
Reine Sundqvist: Har familjehemmet kontakt med de biologiska föräldrarna under den tid man har barnen?

00:10:57
Susanna Björnermark: Det är alltid önskvärt, alltid önskvärt att man har det på ett naturligt sätt. Man kanske har umgänge i hemmet eller man har umgänge tillsammans någonstans på. Kanske hos oss, på SOS eller vid någon park eller någonting. För att överbrygga den här hotbilden och konkurrensen som kan kännas mellan föräldrar och familjehem. Men det får ta lite tid. Vi väger in och vi hjälps åt med det för att det också ska kännas tryggt. Man får ju jättemycket. Jag ska kalla det för. Man får ju så bra referenser hur barnet har haft det med att man har kontakt med de biologiska föräldrarna. För rötterna går ju aldrig att sudda ut och det finns ingen anledning att göra det heller utan barnets rötter. Barnets ursprung är jätteviktigt att behålla, för det är också ett trauma i kris att bli fråntagen det och då ska vi hjälpas åt till att det ska bli så bra som möjligt.

00:11:49
Reine Sundqvist: Men socialtjänstens ambition är att barnen ska återförenas med de biologiska biologiska föräldrarna.

00:11:56
Susanna Björnermark: Det ska alltid vara en grundtanke, det ska alltid vara syftet. Men som sagt, det finns ju situationer där det inte går att göra det av olika omständigheter, men det är alltid ambitionerna.

00:12:07
Reine Sundqvist: En återförening hade då fram till att barnet fyller 18 år som man har barnen.

00:12:13
Susanna Björnermark: Ja, det är ju så. 18 år är den magiska gränsen till att bli myndig. Men det är ju ingenting som säger att det är just då ska ske. Då har ju barnen en egen självbestämmande möjlighet också, vars livet ska fortsätta.

00:12:25
Reine Sundqvist: Om man känner under den här resan. Man har fått ett barn. Att inte allt känns rätt. Hur hanterar man en sån situation?

00:12:34
Susanna Björnermark: Jag förstår precis vad du tänker. Det här med att matcha ett familjehem och ett barn, det är ju en stor, stor gåta. Vi försöker naturligtvis ta reda på eller de som jobbar med utredning och barn. Handläggarna barnets ursprung väldigt mycket. Se vilka behov har man? Vad är det för funktioner här som vi behöver täppa till och fylla upp och försöker matcha så bra som möjligt? Visst händer det att matchningen inte blir bra och vi kallade det också för ett sammanbrott och då bör man flytta barnet till något annat familjehem. Och det försöker man naturligtvis undvika i så stor grad som möjligt. Men innan det så ställer vi upp från socialtjänsten med handledning, samtal, dialoger, hitta strukturer, hitta olika funktioner, hjälpmedel. Samhället gör mitt för att försöka undvika ett sammanbrott. I största grad.

00:13:27
Reine Sundqvist: Kan man som familjehem tacka nej. Till ett barn, det vill säga att man känner kanske redan att det här kommer inte att fungera?

00:13:37
Susanna Björnermark: Absolut. Och det är ju en styrka också att kunna göra det som familjehem när man får presenterat för sig. Vi lägger inte upp barnet som ett familjealbum så här, utan man beskriver ganska kortfattat och berättar att det här är en tonåring med de här de här bekymren och vi ser att det här och det här behovet och då säger familjen med ett ja, men vi är inte där just nu i dag. Vi har inte riktigt plats för det. Vi behöver kanske tänka till och så vidare. Så vi tvånget placerar ju alla barn till ett familjehem som man på något sätt känner att oddsen är bra för, för att flytta och bryta upp och liksom skapa en relation. Det tar tid och det är också ett trauma för ett barn som den där lyhördhet, den att vara väldigt sensibel och empatisk. En placering. Det är en finger topp känsla.

00:14:26
Reine Sundqvist: Om vi går tillbaka till det här, att vara familjehem, då tar det mycket tid, det vill säga kan man ha ett heltidsjobb och ha familj placerade barn?

00:14:35
Susanna Björnermark: Då kan jag fråga är ungefär tar det mycket tid och har barn? Det är väl det det handlar om. Ett familjehem är ett för mig, ett hem som vilket hem som helst. Du kanske jobbar heltid. Du kanske jobbar halvtid nu, du har ett företag eller du liksom se till att att det finns utrymme plats för ett barn. Och jag brukar tänka och säga också så här. Ja, men om du dukar fram en tallrik till och du tvättar till lakan och du knyter ett par extra skor och du packar ryggsäck får du gå på ett extra möte, kanske på BUP eller på prov på skolan, så det är ungefär den tiden det tar. Sedan är det olika vilket behov barnet har. I början kan det vara ganska mycket möten som man ska matcha och tajma in sig och flytta på, så det är väldigt olika. Det finns så mycket som är generell svar på den frågan. Du ställer tid och kärlek, det är väl det jag kan säga.

00:15:29
Reine Sundqvist: Jag tycker också det är viktigt för de här barnen att komma in i en vanlig vardag och där ingår i skolan. Det ingår att man äter middag en viss tid och så vidare.

00:15:39
Susanna Björnermark: Exakt rutiner. De vanliga rutinerna som gör att du också på något sätt får ett sammanhang i ett samhälle. Det är en väldigt viktig faktor för de här barnen. Har många gånger saknat det med vanliga rutiner beroende på var föräldrarna har fallerat. Om det handlar om psykisk ohälsa, missbruk eller någon annan form av av vars föräldraskapet liksom inte är dina så absolut rutiner, mat och så. Och klockan brukar vi säga jättebra.

00:16:07
Reine Sundqvist: Kan du beskriva hur ett första möte går till? Det vill säga att ni från socialtjänsten har kontaktat en familj? Ni har fått ett barn som ska familjehem placerat. Hur sker den första kontakten.

00:16:18
Susanna Björnermark: Tänker du på när barnet också kommer till familjehemmet? Ja, det är ju i bästa fall, säger barnet också väldigt väl förberett på att det ska åka och kanske få information om hur det ser ut där. Man försöker visualisera med barnet att vi kommer att åka till det familjehemmet och det tar så här länge och där bor de här personerna och i bästa fall kanske vi har fått någon bild på dem och vad de har för husdjur eller inte. Husdjur var du kommer att bo och de kommer att möta upp dig på det här sättet att förbereda både barnet och familjehemmet. För det första mötet är jätte jätteviktigt och att någon följer med som barnet också har fått förtroende för. Och då är det i bästa fall då den barn handläggaren som haft kontakt med barnet kanske med någon annan också. Och så får man ta det i barnets takt. Är barnet lite avvisande och inte vill gå in först, ja då går man inte där med öppna armen och påkallar någon form av kramkalas. Eller en väldigt sensibel att man lyssnar av. Och de erfarna handläggare vi har är jätteduktiga på att pejla av det här och familjen.

00:17:20
Reine Sundqvist: Men också jag tänker att det blir en kontrast för barnen, för barnen har förmodligen en rätt trasslig stund bakom sig. Sen ska man komma in till en familj som sätter in rutiner osv. Jag känner spontant. Det kan bli rätt mycket kontraster där.

00:17:36
Susanna Björnermark: Absolut. Och den inskolning fasen vi brukar tänka det här lite. Vad ska man kalla det för kärleks månaden när barnen tycker att allt är bra om man ställer sig, ställer upp på och på så mycket som händer. Och sen kanske man börjar visa sitt rätta jag. Det får man också vara väldigt duktig på som familjehem och förstå att jo, men det här barnet har ju liksom inte sagt kanske jippi och ge upp utan någonting har ju hänt och då har man ju många gånger kanske lite trauman bakom sig. Man har kris situationer och man måste flytta och man ska anpassa sig till någon. Jag kan tänka bara tänk dig själv att någon kommer att säga nu får du packa en liten väska med någonting eller kanske inte ens ha packat någonting. Och då ska du flytta till någon vars du ska följa deras rutiner. Du kanske inte ens barn med någon form av rutiner där du kanske inte ens är van med att du blir sedd. Du kanske inte har en kommunikation med de vuxna. Och då får man ju tid. Jättemycket tid att anpassa och backa tillbaka och pröva på nytt och backa tillbaka. Och så tänker jag. Jätteviktigt att göra.

00:18:41
Reine Sundqvist: Det bästa med att vara familjehem.

00:18:44
Susanna Björnermark: Det bästa och jag får rysningar när du frågar den där frågan. Det bästa är naturligtvis att se barnets möjligheter till någonting bättre, att barnet och familjen får en ny chans. Jag har alltid tänkt så här. Det finns ingen förälder som inte älskar sitt barn. Men just nu blev det fel och då behöver de biologiska föräldrarna få jättemycket hjälp. Familjen med träder in som ställföreträdande vuxna och ger det här barnet en ny chans för att jobba. Att vara familjehem är ju verkligen, verkligen att ge barnet en ny chans. För vi har ju det systemet i Sverige att vi jobbar tillsammans med föräldrar. Vi jobbar med familjehemmet och socialtjänsten. Vi är inga enskilda öar utan vi försöker alltid se till barnens bästa. Så det bästa är väl att få barnet. Och familjen en ny chans.

00:19:41
Reine Sundqvist: Jag tänker där också. Om barnet blir placerad under en längre period, vi pratar år kanske så kan det också uppstå känslor. I den form att man blir en av familjemedlemmarna. Sedan ska man helt plötsligt lämna där.

00:19:57
Susanna Björnermark: Förhoppningsvis finns det ju naturligtvis kärlek i den familjehem som kan gör att man kan komplettera. För ju fler vuxna du har i ditt släktträd, ju bättre är det ju. Och då kan man ju naturligtvis förhoppningsvis tänka att vi finns kvar. Det finns väldigt goda exempel på det där man finns kvar som en del i det familjens placerade barnens uppväxt hela livet. Och att man får den platsen också med ödmjukhet. Anpassa och vill du? Vill du att vi finns kvar i ditt liv, då finns vi. Vill du att vi seglar ut? Då gör vi det så. Det finns inga sådana facit eller någon mall att så här ska det se ut, utan det är ju väldigt mycket i hur barnet när det blir. Äldre eller ungdomar väljer liksom att flyga på sina egna vingar. Då tänker jag tänk på ett träd, hur bra är det? Vi har väldigt mycket olika grenar och rötter och erfarenheter och kompletterar varandra. För ju mer människor du har runt omkring dig som betyder någonting, ju rikare är du ju.

00:20:58
Reine Sundqvist: Mycket kärlek och värme handlar det såklart om familjehem. Om vi tar den ekonomiska biten, vad innebär det för en familj att vara familjehem.

00:21:07
Susanna Björnermark: Då inte göra rätt person egentligen? Att svara på det? Det finns rekommendationer från Sveriges kommuner och regioner. Man får ett arvode och så får man en omkostnader ersättning och då räcker det utan det där är någonting som som man resonerat tillsammans med familjehemmet. Det kan ju naturligtvis dyka upp oförutsedda utgifter, men då får man prata, resonera med våra administratörer och så vidare. Men det är. Jag går oftast inte in i det här med ekonomi, för det är ingen fråga som är känslig på det sättet. Men jag jobbar med den här mjukvaran. Ekonomi blir oftast lite svårare att hantera för då ska du veta precis vem du pratar med så att du inte lovar eller har olika dialoger för ekonomi ska inte vara det primära att bli familjehem, men du får naturligtvis ersättning om kostnad och ett arvode.

00:21:58
Reine Sundqvist: Det här kan man läsa mer om i olika forum, karl, språktest och så vidare. Kan ni läsa mer om den frågan? Jag ställer frågan för att jag vet att den figurerar.

00:22:09
Susanna Björnermark: Och det är inget. Det är inget genant och det är inget dumt att fråga. Men det kanske inte är det första man tänker på. Att jag vill bli familjen för att jag ska tjäna pengar är väl lite fel ute och så, men det brukar avslöja sig ganska fort.

00:22:22
Reine Sundqvist: Bra sådana. Hur stort är behovet just nu?

00:22:27
Susanna Björnermark: Ja, nu är det måndag morgon och jag har inte hört att det skulle varit akut i helgen. Men behovet finns hela tiden och målsättningen med att vi jobbar med projektet och rekrytera väldigt mycket är att vi ska kunna ha en bank och vi vet ju allt. Vi vet inte hur behovet är, men banken är också till för att vi ska ha en så bra matchning och möjlighet som möjligt som vi pratade om tidigare. En familj som som som har väldigt mycket olika möjligheter till de barnen vi behöver placera så att vi hittar någon form av dom här. Det här kommer att klicka. Det här kommer funka. Bra husdjur, inte husdjur, allergier, ensamstående, ja, bor på landet eller bor inte i Kalix. Vi behöver avstånd så brett som möjligt och jag tänker att vi har alltid behov att rekrytera familjehem så vi tar tacksamt emot alla alla intresserade.

00:23:18
Reine Sundqvist: Jag tänker där de familjehem som ni har kontakt med. Är alla dem i Kalix eller sprider man ut er runt om i Norrbotten?

00:23:26
Susanna Björnermark: Alla inte i Kalix utan vi har Kalix. Det är ju närhetsprincipen och då kan det ju vara väldigt, väldigt bra att ha ett umgänge. Det pågår väldigt mycket umgänge. Barnen vill gå i skola och det är möjligt för det finns liksom inget. Det kanske låter dumt om jag ser riskfaktorer, men det är liksom möjligt att ha barnet i samma kommun. Sen har vi ju när grannkommuner absolut når Västerbotten och hela Sverige, för vi behöver ju se det här. Vad är bäst för barnet att vara i? Var vad är det lugnast för föräldrarna att det här barnet är? För det finns ju faktiskt exempel där det inte går att ha umgänge på grund av olika omständigheter.

00:24:06
Reine Sundqvist: Mycket kärlek, mycket värme att bli familjehem. Om man nu lyssnar på det här och vill gå vidare och se om man har förmåga att ta emot barn rent konkret, hur gör man då?

00:24:20
Susanna Björnermark: Det finns ju väldigt mycket olika kanaler. Vi har ju på vår hemsida en ganska enkel anmälningstiden blankett som man liksom fyller i och då skickar man iväg ett mejl och då tar någon hos oss emot det och kontaktar dig. Sen har vi ju naturligtvis ringa, prata, berätta om vem du är eller skicka ett mejl så att alla de här sätten som du jobbar med att få kontakt med människor funkar hos oss eller springa på någon. Och vi har Instagram sidan som man kan slänga in ett litet PM på och vi har en QR kod på det så att det ska vara möjligt att nå oss på väldigt många sätt. Kalix kommun växel från familjehem så vi borde vara lättillgängliga alla tider på dygnet.

00:25:03
Reine Sundqvist: Vad är steg 2 då när man har valt att lämna in sin ansökan?

00:25:07
Susanna Björnermark: Då är det någon från från familjehem som kontaktar dig och säger ja, men hej, du har visat intresse och så resonerar man ett tag och så gör man. Vi går vidare eller så säger man vänta nu. Det här var kanske inte riktigt det som vi tänker att du behöver göra just nu, eller du kan vänta ett tag. Eller så går man vidare med att göra om alla förfrågningar till olika myndigheter och skaffar oss de dokument vi behöver och gå vidare också i utredningen. Sen kan det också vara så att under utredningens gång, för det är ganska gediget. Många timmars samtal med båda parter och man är. Sammanboende kan visa sig när man väntar. Det här var någonting som inte riktigt känns bra eller som som är mindre positivt just nu. Liksom sker en automatisk gallring om jag säger det.

00:25:57
Reine Sundqvist: Men om man då går vidare tillsammans med er från socialtjänsten och går vidare och blir familjehem, vad blir steg tre? Då blir det att man kommer in på en lista och sedan väntar man helt enkelt. I så fall från det att man gjort ansökan till till att man blir antagen. Hur lång tid tidsmässigt pratar vi om?

00:26:16
Susanna Björnermark: Precis, det där är ju någonting som jag tror att väldigt många tänker att om ni går ner rekryterings kampanj behovet av ett jättestort ja. Det här kommer att gå fort och jag kommer att få ett placerat barn bums. Men så är det ju tyvärr inte så utan utredningen tar ju tid liksom. Det är ganska få som jobbar med detta. Det tar tid och tid att analysera. Det tar tid att få alla alla upplysningar också. Men om man leker med tanken att från det du har börjat fundera på detta, så räkna åtminstone ett halvår så är vi optimister. Sen när det är klart och du får din egen utredning klar liksom du får där finna dokumentet. Då kan du naturligtvis också dröja ett tag innan vi hittar matchning på ett lämpligt barn till dig, så tappa liksom inte tålamodet utan tänka att det här är en process som är jätteviktig, att den får ta tid. Och är det så att vi har panik någonstans så försöker vi matcha de redan familjer som finns så att det får ta tid. Vi ska inte skynda på detta för ett jätteviktigt jobb. Att det får ta lite tid.

00:27:21
Reine Sundqvist: Kan man ha flera barn förresten som är familjehem att placera, dvs att man får ett barn i mars månad. Sedan får man en förfrågan i juli månad också, dvs att man har flera barn samtidigt.

00:27:33
Susanna Björnermark: Ja, absolut. Och det där är ju någonting som som väldigt många familjehem gör och tar emot och de kan också jobba för andra kommuner. Så vi samarbetar med att du kanske är ett familjehem som jobbade från Gällivare och har placerat barn därifrån. Och vi har från Kalix rätt placerat barn och det finns ju väldigt många olika konsultföretag också som som är duktiga på att ragga våra familjer och vice versa. Det här är ju liksom inte. Vi äger ju aldrig ett familjehem utan alla har möjlighet att anmäla sig till en annan kommun eller någon annanstans. Men vi försöker ju naturligtvis vara väldigt duktiga på att samarbeta så att det inte blir för mycket. För vi tänker ju också att de här barnen behöver både tid och familjer med både kraft och energi så att inte för mycket barn. Men men, samtidigt så kan vi tänka Jamen, det här funkar så bra och det här barnet är så självgående och när vi vill ta emot fler syskon, grupper och så där så att allting är väldigt, väldigt individuellt, hur man planerar och att man har en bra dialog.

00:28:34
Reine Sundqvist: Hur unga kan barnen vara? Som blir familjehem placerade.

00:28:39
Susanna Björnermark: Allt från BB upp till tonår så finns det.

00:28:45
Reine Sundqvist: Som sagt var ett intressant samtal att bli familjehem och det är så otroligt viktig insats man kan göra med rätt små medel ändå.

00:28:53
Susanna Björnermark: Absolut. Och jag tänker bara så här. Om man vill göra skillnad och bli familjehem eller överhuvudtaget få information så kontakta oss. Vi finns ju tillgängliga på alla sätt, så välkommen alla. Både Kalix och Norrbotten och hela Sverige.

00:29:09
Reine Sundqvist: Det är ju så att man man kan ju ta en kontakt. Sedan får man se vart det leder någonstans. Man behöver inte bestämma här och nu att man ska bli familjehem, utan det här kan ju vara en lång process också innan det är klart.

00:29:21
Susanna Björnermark: Så är det ju och därför säger jag att vi sorterar inte nu med att säga att du inte kan söka utan du är fri att söka och så se vi sen när vi gör våra utredningar och våra urval var du landar någonstans?

00:29:32
Reine Sundqvist: Bra, bra, tack för jättebra information och ett trevligt samtal.

00:29:36
Susanna Björnermark: Tack själv.